Sen, sen, sen
2010-05-27 -|- 17:13:46Det började med att jag försov mig en halvtimma... bra start. Jag hade då en kvart / 20 min på mig att göra mig i ordning för att vara på busshållsplatsen kl 23min över 6. Efter måttlig stressig iordningställande av mig själv rusar jag ner för trappen och kommer ner till Lise som trott att jag bara valt att sova lite längre och åka med henne kvart över sju istället. Så hon hade dukat upp frukost och hällt upp kaffe till mig. Själv hade jag tänkt skippa frukosten och ta en kaffekopp på vägen. Men jag tackade min lyckliga stärna för att jag har en så snäll svärmor och satte mig ned för att njuta av frukosten. Jag stannade dock inte kvar till kvart över sju utan tog istället nästa buss som gick 06.38.
Väl framme vid slussen så ser jag att salsjöbanan står och väntar, men av någon anledning stod det inte samma på skylten som det brukar stå så jag vågade helt enkelt inte hoppa på den i rädsla för att det var ett snabbtåg som inte stannade i Nacka. Jag hoppade istället på första bästa buss och såg hur tåget sakta rullade från perrongen. Jag kom fram till jobbet kvart i sju. Jag vet fortfarande inte om tåget hade tagit mig till stationen eller ej. Men hade den varit det hade jag varit på plats som senast tjugo i.
Arbetsdagen flöt på, jag fick en liten idé som övriga på kansliet hjälpte till att anpassa för vår målgrupp och detta kommer mest troligt genomföras i september. Min idé. Hoppas att det ger det önskade genomslaget som vi vill ha bara.
Jag åt lunch med två arbetskamrater, supergod kinabuffé, fd mikes på universitetet hemma kan slänga sig i väggen, de spelar inte ens samma liga.
Kommer tillbaka på jobbet, försöker avsluta saker och ting och förbereder för morgondagens arbetsdag som ska spenderas på hemmaplan. Hipps vipps är klockan två och jag börjar sakta men säkert plocka ihop för att ta mig till flyget.
När jag lämnar jobbet, och börjar gå mot tåget så inser jag att jag mest troligt är lite väl sent ute. Flyger lyfter om en timma och jag är inte ens på centralen. Väl på centralen, efter att precis ha missat bussen som mest troligt skulle ha tagit mig fram fortare ser jag att jag missat arlanda expresståget med två minuter. Detta betyder att jag kommer iväg 14.49 från t-centralen, flyget lyfter 15.15 och resan ut tar 20 minuter. Ja ni kan ju själva räkna ut att den matematiken inte håller.
Så jag missade flyget. Men jag lärde mig något.
Nu sitter jag på mcDonalds, har precis drukit en öl och flyget som jag bokade in mig på lyfter 22.40. De positiva i kråksången är att jag i alla fall får lite tid över för att plugga och jobba samt att jag får väldigt svårt att missa detta plan också, eftersom jag sitter på flygplatsen redan nu.
Det var min dag det, hur har eran varit?
Uppsatsen är klar
2010-05-24 -|- 22:34:28Nåja, klar och klar. Inlämnad i alla fall.
Så nu återstår endast en opponering, en respondering och korrigering sedan är kursen avslutad. Finito.
Det känns å ena sidan lite tomt, vad ska jag nu göra när jag inte har nått för mig? Detta med att plugga ständigt och jämt har ju varit en del av mitt liv i tre år och nu ska det helt plötsligt inte vara det längre. Konstigt.
Vad ska jag nu skylla på när något tråkigt ska göras där hemma? Nu kan jag inte längre peka på högen med böcker och säga: Jag skulle hemskt gärna hjälpa till, men jag har ju de här uppgifterna...
Well well, alla ska vi väl växa upp någon gång och nu är det alltså dax för mig.
Men självklart känner jag oerhörd lättnad också, det ska bli så skönt att inte ha något ständigt hängandes över sig. Den känslan går inte förklara, den måste upplevas.
Nu ska jag lägga mig under täcket.
Natti natti
jag blir så trött
2010-05-20 -|- 23:25:58Detta är tredje året i rad som jag bestämmer mig för att börja jogga, alla tre åren har abitionen varit stor och det hela har förflytit enligt planerna, i två månader. Sen dalar det, sen försvinner motivationen och inspirationen. Jag vet inte vad det beror på, men jag blir hur som helst jävligt less på det!
Ibland undrar jag om det är så att jag inte kan springa tre dagar i veckan utan att jag måste göra något annat två dagar i veckan och springa bara en. Men hur ska jag då orka springa en mil andra helgen i september.
Hur det är så måste jag i alla fall rycka upp mig, å det där j*vla godiset får jag banne mig ignorera. Den delen gick bra ända till jag vid ett svagt ögonblick i uppsatsens mörkaste timmar plockade med mig en påse med godis till skrivbordet från den ohyggligt tillgängliga godislådan som står i fikarummet på jobbet. Det var som att spräcka hål på en ballong.
Tidigare kunde jag bara ignorera den, inte se den helt enkelt, nu efter att ha invigt den så är det enbart den som jag ser när jag vistas i fikarummet....
Som Liselotte skulle ha sagt, FAIL!
En dag i mitt liv
2010-05-19 -|- 21:43:27Men inte nu. Just nu känns det faktiskt riktigt bra med att få jobba. Att få använda de kunskaper som jag under årens gång har samlat på mig. För detta är faktiskt första gången jag arbetar med något som i alla fall kan liknas med vad jag är utbildad till.
Men jobbet har dock fått mig att börja fundera. Som så mycket annat.
Igår var jag på ett seminarium om samverkan mellan arbetslivet och studietiden. Mycket intressant och mycket viktig fråga. Vi akademiker lägger ner tid och pengar på utbildningar som vi i måga fall inte vet vad vi ska göra av med. Okej jag kanske är lite ute och cyklar när det gäller min egna profession, med tanke på att jag får en legitimation som legitimerar mig att arbeta som arbetsterapeut. Men min fråga är; är det bara detta som jag ska göra?
Ni som känner mig väl vet att jag vill fortsätta inom ämnet framförallt, inte lika mycket inom yrket som inom ämnet. Jag vill utveckla, jag vill stå där framme och vägleda, informera och påverka arbetsterapeuterna så att de blir mer säkra i sin roll, dels som arbetsterapeuter men framförallt som akademiker.
Men det är där det ofta brister, inte bara för oss, utan för psykologer, för humanister, för socionomer. Var finns jobben som är skräddarsydda för oss?
Om du väljer att utbilda dig på den tekniska sidan så blir du högskoleingenjör eller civilingenjör, inom vilket ämne spelar inte alltid så stor roll, för dessa utbildningar är så väl rotade att arbetsgivarna vet vad de får när de anställer en civilingenjör, de får inte bara de specifika kunskaperna som personen har om sitt specifika ämne utan de får också en garanti på att personen i fråga vet hur man tar reda på fakta, hur problem ska lösas och andra viktiga egenskaper som samtliga arbetsgivare vill ha, oavsett om det är inom bilindustrin, byggindustrin eller skogsindustrin.
Varför är det inte lika självklart vad en akademiker kan bidra med? Att vi med vårt kritiska tänkande, förmåga att analysera och vetskapen om hur människan fungerar både fysisk och psykiskt samt i olika miljöer är en självklar del på varje arbetsplats?
Tänk om alla medelstora företag en dag helt plötsligt skulle vakna upp och säga, "vi behöver någon som kan vägleda oss att ta hand om vår personal på bästa sätt", då skulle jag stå där, längst fram, vinka och studsa och säga: Här! Vi kan! Detta är vi bäst på!
Med vi så menar jag såklart arbetsterapeuter, men jag måste också vara solidarisk och samtidig säga att jag lika gärna skulle kunna säga samtliga akademiker, för de som inte har läst eller har kunskap om just detta område så kan vi, precis som ingenjörerna, använda de verktyg som vi utrustades med under utbildningen för att ta reda på hur problemet ska lösas.
Å det finns så mycket mycket mer att säga, men för er som vill läsa vad Sveriges akademikers centralorganisation tycker om detta så kan ni läsa deras rapport (som seminariet byggde på) här: http://www.saco.se/templates/Article.aspx?id=9282&epslanguage=SV
VÄRME
2010-05-18 -|- 22:26:07Var kommer den ifrån?
Nåja var den än kommer ifrån så glädjer den mig. Förutom när jag måste svettas i trång och varmt pendeltåg...
På tal om pendeltåg, de håller på med banarbete på sträckan som jag åker varje dag, vilket betyder att tågen bara går en gång i halvtimmen istället för en gång i kvarten som normalt. Detta är förödande ska jag säga er!
Jag måste stiga upp en kvart tidigare, kvart över fem alltså (tio över igentligen) och det är packat på tågen.
De tåg som går blir det oftast förseningar på, minst tio minuter vilket förlänger restiden avsevärt.
Som idag.
Steg upp alldeles för sent, men kvart över sex var i alla fall svärmor och jag utanför dörren. När kommer jag till jobbet? Tjugo över sju. Så 50 minuters resväg har ändrats till 1h och 10 min.
Jaja, det är väl inte så farligt egentligen, inget som egentligen upprör mig, men jag tror min upprördhet mest grundar sig i att jag måste stiga upp så jäkla tidigt...
Idag var jag förresten hemma tidigt, redan tjugo över fyra. Maten var min uppgift idag, Liselotte hade önskat makaronilåda, så jag kastade ihop en och en timma och tio minuter senare satt jag, LL, Lise, Maddis och Lina ute i det mycket sköna vädret och njöt av min kreation.
Sen dess har jag suttit framför datorn, fixat och donat med uppsatsen, det tar sig. Men det är ändå mkt kvar att göra... metoddiskussion och abstrakt framförallt... Sen önskar vi såklart att vi hade haft mer tid på oss, men vad ska vi göra? Det bästa av situationen antar jag. Nåja i helgen bär det i alla fall iväg till Nyliden, jag hoppas att uppsatsen mer eller mindre är klar då så jag i alla fall kan umgås lite. Men, det blir väl som vanligt, alla andra är ute och gör nyttigheter/roligheter medan jag sitter inne och ruttnar bort framför datorn...
Well well, det ryktas i alla fall om badtunnebad, å det tänker jag baske mig vara med på!
(det blev ett mycket osammanhängande inlägg, men det blev i alla fall ett inlägg, inlägget kanske speglar mig själv just nu, lite för osammanhängande för att vara så bra som man hade kunna önska)
jag ska bättra mig, snart
2010-05-16 -|- 21:22:41Jobb och skola.
2010-05-05 -|- 22:29:57Japp det är vad jag håller på med just nu. Fram till Juni.
Jag ser framför mig hur mina dagar kommer bli totalt annolunda, att efter maten kunna sitta i vardagsrummet och sällskapa lite, snacka lite om dagen, titta på och följa programserier på TV, boka fikadejt med kompisar i Stockholm och i Luleå, läsa lite mer, blogga lite mer, vårstäda (men det kanske ska kallas sommarstäda istället när det infaller i juni), putsa fönster, sortera bort kläder.
Jamen ni vet, lite allt möjligt, saker som jag varje dag blir påmind om att jag borde göra, eller som jag skulle vilja göra. Men den tiden kommer, jag är inte orolig för det, men jag gillar att sitta och drömma om den. Sen.
Nåja, nu ska vi inte vara sån.
Jobbet? Jag trivs superbra, vilket jag trodde att jag skulle göra också. Jag börjar få ett hum om vad arbetet kommer innebära, vilket jag inte trodde att jag skulle få så snart. Jag börjar lära mig namn, ansikten och arbetsuppgifter. Men det bästa av allt, jag får varje dag jag går till och från jobbet möta våren, på ett sätt som jag inte gjort tidigare, på nått vis! Det finns röda (å då menar jag verkligen klarröda) tulpaner som växer lite här och var, marken i skogarna är helt vit (inte av snö som hemma hos mamma och pappa, utan av små små vita blommor), i vissa rabatter kommer det fina liljor, ja blommor, överallt! Jag är van att först kommer tussilago sedan kommer maskrosen å då är det sommar.
Sedan på sommaren dyker det upp lite blommer av olika slag, men de är ju ett handfull sorter.
Träden har också slagit ut, björkarna är sådär gröna fast ändå inte, skira på nått vis. Det finns underbara buskar som blommar först och får blad sen och just nu är de alldeles knallgula. Ja ni förstår.
Det enda som grämer mig det är att jag inte får tillfälle att helt enkelt gå ut och fota dessa underbara lyckopiller. Men jag ska lägga till det i min hjärnbark så att kameran kanske råkar följa med ut en dag, problemet är att enda gången jag är ute är när jag joggar eller på väg till eller från jobbet. Kanske får ta med kameran till jobbet då?
Jaja, I-landsproblem jag vet, men jag vill ju så gärna dela med mig!
Saknar min plutta, men nu är det en dag på jobbet i Stockholm, en natt på tåg och en dag på jobbet i Luleå kvar. Sen ses vi! Jag saknar såklart min man också, men han reder sig alltid så bra så det är inte lika synd om honom ;)
Nu ska jag sova.
Natti Natti!
På plats
2010-05-03 -|- 00:34:30