Trodde jag ja...
2011-05-31 -|- 21:55:34
Sista veckan som arbetsterapeutstudent
2011-05-23 -|- 20:23:51
Förra inlägget som jag skrev försvann
2011-05-17 -|- 00:09:05så nu provar jag igen.
För ca en vecka sedan så skrev jag ett snabbt inlägg i väntan på att mannen skulle bli färdig för att gå och duscha. Postade inlägget i sista stund och möttes av ett error. Backade men inlägget var borta... lagomt kul. Blev inte att skriva om eftersom jag redan hade slut på min lilla tid vid datorn. Jag kom faktiskt inte ens ihåg vad jag skulle blogga om. :) Förmodligen toaletten på övervåningen eller nått. Men skit samma. Nu låter vi det gamla vara glömt och focuserar istället på nuet :)
Vi har sedan sist satt igång ett litet biprojekt. Alltså ett projekt som vi inte hade tänkt oss från början när vi pratade om vad som skulle renoveras i huset och inte. Vi har bestämt oss för att göra iordning toaletten på övervåningen. Dels för att det är ett litet mindre projekt, men också för att det faktiskt är just den toaletten som vi använder mest. Vi har hitintills tagit bort en garderob som stod där inne, tagit bort mattan, satt upp reglar för en framtida inbyggd hylla (typ) och gröpt ur alla spruckna skarvar. Vad vi ska göra är att måla om hela rummet, bygga hyllan, lägga golv, dra om elen, montera ny komod, sätta nya kakelplattor, byta ut toaletten och lägga nytt golv samt lister. Ett litet projekt alltså. ;) Jag ser det faktiskt som en liten test, vi testar först vad som funkar i denna toalett så har vi lite mer erfarenhet när vi slänger oss på det "stora" badrummet. Jag har så fint skapat en tidsplan för både toaletten och badrummet men efter dagen och helgens bravader så har jag insett att bara för att man planerar att göra vissa saker vissa dagar så blir det inte alltid så :)
I helgen hade vi nämligen lite kallvattenproblem. Min älskade man bestämde sig helt enkelt för att ta tag i kallvattentrycket som har varit dåligt nere i duchen i källaren. Detta gjorde han under fredagen. När jag kom hem var han arg. Kallvattentrycket i källaren hade blivit mycket bättre men detta på bekostnad av kallvattentrycket på hela entréplan. I köket kom det inget kallvatten alls, toaletten i badrummet tog inte in vatten, duschen hade halvtaskigt tryck och lika så handfatet. På övervåningen (där vi planerat att stänga av vattnet och koppla bort toalett och handfat) fungerade det som vanligt. Detta problem kämpade vi på med under fredagen och under lördagen. På lördagen fick vi besök av Anna, Oskar och Åke och efter en hel del muttranden så lyckades äntligen min käre man att släppa tankarna på vattnet ett tag. Vi hade helt enkelt bestämt oss för att leva med detta tillstånd tills toaletten uppe var färdigrenoverad och sedan när badrummet på entréplan skulle renoveras så skulle vi ta hit en rörmockare som skulle få dra om samtliga ledningar (stoppet i ledningarna beror på 50 års ärgningar...). Medans jag och Anna är inomhus och fixar med maten och killarna är ute och grillar så skruvar vi på vattensilen på kökskranen och helt plötsligt när jag står och använder vattnet så slutar även varmvattnet att komma. . .
Jag bestämmer mig ganska omgående för att inte ta upp detta problem innan middagen eftersom jag förstod att det skulle resultera i en mindre trevlig middag och jag vill verkligen njuta så problemet fick bli ett senare problem.
När vi som ätit klart så nämner jag och Anna att vattnet slutat att fungera helt. Jag kan väl inte direkt påstå att mannen i mitt liv hoppade och studsade av glädje i det läget. Han såg mest sorgsen och trött ut. Men så kom Oskar med frågan om det inte kunde vara så att vattensilen hade blivit tät. Mycket riktigt - det var precis det som hänt. När vi tagit bort silen så funkade helt plötsligt även kallvattnet och lyckan var därmed total! Fråga mig inte hur det gick till för det har vi ingen aning om men i alla fall så funkade det helt plötsligt :)
Lördagen hade jag planerat att vi skulle fixa och dona i badrummet - tror ni det blev någon tid för det?
Det var helgen, i förmiddags så fick jag ett sms från mamma med frågan om de kunde komma förbi oss ikväll och ta itu med de träd som vi hade tänkt fälla på tomten - visst sa jag kom ni! Dagens resultat: vi har fällt fyra träd (eller vi och vi, jag var väl mest åskådare). En tall som var 55 år gammal, en björk som snart hade ramlat av sig själv, en gran som stod väldigt missplaserat och en cembratall som bestod av fyra stammar. Inget av träden föll på något hus. Men vi hade ju pappa vid motorsågen så något annat hade man väl inte kunnat vänta sig! Sen kom Nicklas och Emma som två räddande änglar med sin lilla traktor och hjälpte till både med fällning och undanröjning. Nu har mannen arbete i flera veckor med att göra kalaset till ved - jag hade planerat fix och trix i toaletten idag - tror ni det blev något av det?!
Så summan av kardemumman - det blir inte alltid som man tänkt sig, men det blir nog bra i alla fall :D

Hemma igen
2011-05-03 -|- 22:50:26Från en dag till en annan så ändrades livet. Eller åtminstone vardagen, i torsdags arbetade jag på kontoret med mina gamla vanliga uppgifter, jag hade fortfarande min arbetsdator och jag var fortfarande en del av gemenskapen. Jag blev under dagen tackad av mina arbetskamrater - för att jag varit en god kollega men också vän. Det gjorde mig mycket rörd och glad! Men för att inte börja stortjuta (vilket jag har fruktansvärt lätt för nu för tiden) så fick jag anstränga mig till det yttersta!
I går började jag min praktik. Jag ska dela kontor med min handledare och även dator - för att kunna ha tillgång till intranätet. Jag känner inte någon på arbetsplatsen och jag vet inte riktigt ännu vad som förväntas av mig. Från trygghet och uppskattning till osäkerhet och vänlighet. För det måste jag ju vara tydlig med, bemötandet på min praktikplats är helt underbart, samtliga är trevliga och intresserade, vilket är bra. Men jag kan inte riktigt vara jag, än.
Hemma då?
Vi försöker väl utarbeta någon slags rutin - det går sådär. Morgonen funkar super för min del, men Johan tycker nog att vi kommer iväg lite väl sent. Igår gjorde vi i vanlig Sofiaanda en matplanering så att vi inte behöver fundera över vad vi ska äta när vi kommer hem och idag fyllde vi på förråden. Hemmet - huset ser dock ut som hej-kom-och-hjälp-mig, men det är för att vi båda tycker att det är roligare att fixa med saker än att städa :)
Hitintills har vi monterat vår nya sänggavel, satt upp en hylla på Elviras rum och placerat alla nallar på den, satt knopp på dörren som jag och Elvira målade tidigare under vårvintern, ordnat krypin för katten - allt för att undvika att hon kryper upp i sängen när hon behagar föda bebisarna i magen, samt sytt om Elviras gamla täcke till bebiskudde - bebistäcke - hundtäcke - dyna till kattburen samt två kattäcken. Mitt i alltihopa så gick givetvis min enda nål till symaskinen av så jag fick pausa för att inhandla nya.
Sen så har vi gått och blivit med hund, i alla fall ett tag. Mammas Maia ska bo hos oss på obestämd tid. Rätt mysigt än så länge, jag oroar min bara lite över hur det blir mellan katten och hunden när kattbebisarna kommer.. Men det märker vi då.
Något som jag under dessa få dagar som jag varit hemma har lagt märke till det är min och min mans olika smak vad gäller TVn. Tyvärr har min man haft fri tillgång till TVn i ett år nu och fått bestämma ganska fritt själv vad han vill titta på. Vilket gör att han kanske inte alltid kollar med mig om det är detsamma som jag vill titta på. Informerade honom dock här om kvällen att han inte längre har ensamrätt och att jag också vill vara med och bestämma. Än så länge rättar han sig efter det, men jag undrar hur länge det håller i sig? Ikväll fick jag faktiskt se äntligen hemma, fastän han börjat se CSI men med undantag för den sista kvarten för då började ju fotbollen. Det tyckte jag var en okej deal, men bara för att det handlade om en ganska "stor" match eller nått. Alltså inte vilken skitmatch som helst. Jag hade nog inte tyckt att det var lika "fair" om det varit en skitmatch och något som jag velat se samtidigt.
Nåväl. I-landsproblem jag vet, men ändå en del av vardagen :)
Jag älskar min familj.
