Hej jag heter...
2008-01-24 -|- 11:31:42Alltså shit, försäljare pratar verkligen fortare än sportkomentatorer! Man hinner nästan bara uppfatta de tre första orden!
I och med att jag själv har gått en utbildning i telefonförsälning, (vi sålde inget bara bokade upp visningar, jo tjena!) hur som helst, jag kan helt enkelt inte bli arg på dem som ringer, de sitter ju där och tjänar sina pengar på oss telefonägare. Killen som precis ringde, jag led verkligen med honom, han försökte verkligen betona på rätt ord och le genom telefonen, men jag vet hur det känns. Usch!
Jaja, nog om detta. Idag var vi på stadsvikens bvc för sista gången, tåkigt men sant. Elvira fick sin tremånadersspruta och var hur gullig som helst, satt där och pratade med Barbro medan hon fick sprutan, inga problem alls var det! Sen pratade vi lite om ersättning, Elvira har ju nämligen börjat vägra mitt bröst på kvällarna och då är det bara flaskan som gäller, först kände jag mig lite splittrad, med tankar som:
Fastän jag vet att det inte blir så, eller är så, eller vad man då ska säga? Varför känns det så tabu att ge ersättning? Hade det inte varit bra för små barn så hade det ju inte varit så tillgängligt! Dessutom får hon ju fortfarande min dundermedicin. Å även om hon skulle välja bort bröstet helt så har hon ju helammats hennes första tre månader i livet! Från dag ett, det finns faktiskt barn som blir helt friska och "normala" som inte har fått något annat än ersättning hela livet (fram till de kan börja äta mat då).,
Bara för att förtydliga, vad jag väljer att göra med mitt barn är väl ändå det bästa för just henne?
Andra må ha andra åsikter, men då handlar det ju om vad som är bäst för er, och era barn, inte mitt.
Jag mår bättre av att ge henne flaskan på kvällen, istället för att nästan gå sönder inombords när hon blir så ledsen för att det inte kommer mat (nog fort). När ens egna barn skriker av hunger och är näst intill hysterisk så vill mammahjärtat bara gå sönder.
Jaja, hur det än är så är det ett mkt litet problem, det finns de som har det värre, MYCKET värre!
Hoppas att jag inte har upprört allt för många med mitt inlägg, men det är min blogg och min utandning.
Så till något mycket roligare! Köket är tapetserat! Sovrummet är SNART tapetserat och i eftermiddag kommer de och lägger golv! Jag längtar sååååååååååå!
Puss och kram på er alla!
I och med att jag själv har gått en utbildning i telefonförsälning, (vi sålde inget bara bokade upp visningar, jo tjena!) hur som helst, jag kan helt enkelt inte bli arg på dem som ringer, de sitter ju där och tjänar sina pengar på oss telefonägare. Killen som precis ringde, jag led verkligen med honom, han försökte verkligen betona på rätt ord och le genom telefonen, men jag vet hur det känns. Usch!
Jaja, nog om detta. Idag var vi på stadsvikens bvc för sista gången, tåkigt men sant. Elvira fick sin tremånadersspruta och var hur gullig som helst, satt där och pratade med Barbro medan hon fick sprutan, inga problem alls var det! Sen pratade vi lite om ersättning, Elvira har ju nämligen börjat vägra mitt bröst på kvällarna och då är det bara flaskan som gäller, först kände jag mig lite splittrad, med tankar som:
- Ammning är det enda som är bra för små barn
- Nu kanske hon blir allergisk när hon blir större
- Om hon blir överviktig när hon blir äldre, så kommer det var mitt fel
Fastän jag vet att det inte blir så, eller är så, eller vad man då ska säga? Varför känns det så tabu att ge ersättning? Hade det inte varit bra för små barn så hade det ju inte varit så tillgängligt! Dessutom får hon ju fortfarande min dundermedicin. Å även om hon skulle välja bort bröstet helt så har hon ju helammats hennes första tre månader i livet! Från dag ett, det finns faktiskt barn som blir helt friska och "normala" som inte har fått något annat än ersättning hela livet (fram till de kan börja äta mat då).,
Bara för att förtydliga, vad jag väljer att göra med mitt barn är väl ändå det bästa för just henne?
Andra må ha andra åsikter, men då handlar det ju om vad som är bäst för er, och era barn, inte mitt.
Jag mår bättre av att ge henne flaskan på kvällen, istället för att nästan gå sönder inombords när hon blir så ledsen för att det inte kommer mat (nog fort). När ens egna barn skriker av hunger och är näst intill hysterisk så vill mammahjärtat bara gå sönder.
Jaja, hur det än är så är det ett mkt litet problem, det finns de som har det värre, MYCKET värre!
Hoppas att jag inte har upprört allt för många med mitt inlägg, men det är min blogg och min utandning.
Så till något mycket roligare! Köket är tapetserat! Sovrummet är SNART tapetserat och i eftermiddag kommer de och lägger golv! Jag längtar sååååååååååå!
Puss och kram på er alla!
Kommentarer
Postat av: HannaPanna
Men, det där med allergi och övervikt är bara osanning (vad jag har hört) så tänk inte på det!! Visst, amningen är super på många vis, men den är ju ändå inte _allt_!! Jag tycker att du gör rätt, jag kämpade sååå länge med Julia bara "för att man _ska_ amma" och det verkade så enormt stressande på både mej ch henne. När hon var 5 ½ månad gav jag mej. Jag tycker att du gör helt rätt som gör det som känns bäst och inte det som förväntas vara bäst. Man ska lyssna på sej själv, det är nog det som är det bästa tror jag!! Jag känner igen det där med skuldkänslorna, men försök lägga dom åt sidan, för det är DU som är hennes mamma och som vet bäst. Kram!!
Trackback
