Igår gjorde jag något mycket nödvändigt men något gode dumt.
Jag och Jenny bestämde oss för att skriva färdigt brevet till VFUn igår, klockan 8 på kvällen. Jag var hos Jenny vid nio och halv tio startade vi. Det mina kära vänner var nog inte den klokaste idéen vi har fått genom våra liv. Vi var nämligen klar HALV TVÅ. vet ni hur länge sedan det var jag satt uppe på nätterna och pluggade? Innan Elvira så var det lika vanligt som att äta kaka till kaffet, det hände lite nu och då med andra ord.
Skillnaden mellan DÅ och NU är att då kunde jag sova ut på morgonen, eftersom jag hade varit så duktig och jobbat på natten. Nu vaknar Elvira halv åtta, trotts att jag provade med tankeöverföring igår vid halv två att hon skulle ta sovmorgon. Jag antar att hon inte lyssnade...
Men men, jag kom i alla fall upp ur sängen, något vimsig och snurrig, men barnet är i alla fall på dagis nu och det gick faktiskt rätt smärtfritt, hon är ju som en liten ängel på mornarna dotra min.
Rätt komiskt när vi kom dit, inga barn i sikte, Marja (förskolepedagogen), Ove (vikarie) och Erik (Marjas son, men jag tror att han går BF och har sin VFU på avdelningen). Snacka om att hon fick uppmärksamhet när hon kom. Men innan jag hade lämnat byggnaden hade barnen fyrdubblat sig så efter frukosten fanns det nog gott om lekkamrater.
Idag händer det grejer, i vanlig ordning. Halv tio ska jag träffa Petter och Jenny i skolan för att opponera på ett arbete i psykiatri. Klockan 10 ska jag träffa en lärare och diskutera lite om betygen på VFUn. Klockan 11.45 ska jag, Jenny och Petter sätta oss i bilen och köra till Piteå, för att klockan 12.30 möta Ulrika och Lena på Shell, som sedan ska visa vägen till RSMH där vi ska vara klockan 13 för ett studiebesök. Sen får vi väl se vad dagen har att bjuda på utöver det.

Nu måste jag göra mig klar om jag ska vara i skolan halv...