Jag blir så förbannad, det sprutar ut genom mina öron!
2010-04-13 -|- 10:15:01Jag blir så less, besviken, förbannad, arg. Ja jag vet inte ens om det finns ord som kan beskriva mitt tillstånd just nu.
JAG HATAR FÖRKYLNINGAR, och alla biverkningar som förkylningar ger!
Idag blev jag tvungen att gå hem från skolan, min innevecka med delvis obligatoriska moment, dels jävligt nyttiga och bra moment inför c-uppsatsskrivandet. För att vår lilla ängel drabbats av detta fanstyg!
Johan får/kan/bör inte vara hemma för att arbetsgivaren uttrykt att han gör sig bäst på jobbet (så att säga). Så det enda alternativet är jag.
Förskolan å sin sida skickar hem en unge som har 37,6 (!) i feber och som ropar glatt HEJ MAMMA! när hon kommer in genom dörren. De ansåg också att hon bajsade löst och att hon var allmänt hänging.
Jag kan hålla med om att hon kanske inte är lika pigg som i vanliga fall, men hon är ju inte SJUK. Hon må vara snorig och kanske lite varm men inte så att hon inte orkar med nått. Hon har sagt vid ett flertal gånger på morgonen att hon inte vill vara på dagis (vilket jag också sa till fröknarna i morse), kanske har hennes inställning något med hennes tillstånd att göra?! Hon blir ju alltid hemskickad så fort hon inte är glad och stojjig som i vanliga fall. Får inte hon också vara nere en dag och vara snorig i näsan utan att klassas som sjuk?!
Nu är vi i alla fall hemma, Elvira springer när hon ska från ett rum till ett annat och som sagt hon sa glatt HEJ MAMMA när hon kom in genom dörren. Sjuk? NEJ.
Nåja, med lite hjälp av vänner och familj har jag nu lyckas lösa detta onödiga dilemma. Oskar har möjlighet att vara med henne efter lunch (då jag har seminarium) och Elviras morfar ska ta hand om henne ons och torsdag. Nu idag (em) åker Johan och pappa för att lämna/hämta Elvira och på fredag gör vi samma sak fast vise versa. TACK!
Hon är inte 100% det kan jag hålla med om, men det är ju så fruktansvärt trist när dagis inte finns där när man verkligen behöver dem.
Hon/vi gjorde dock en sak alldeles nyss som verkligen livade upp stämningen lite :) Det ringde på hemtelefonen och som vi alla vet är det ju bara telefonförsäljare eller mormor/morfar/farmor/farfar som ringer på hemtelefonen, så Elvira fick svara. Hon pratade lite med försäljaren å sa något i stil med, jag är hemma idag, och sedan lade hon på :D
Det gjorde i alla fall mig på bättre humör.
Nu sitter hon och bajsar, ja det är löst, men vem skulle inte bli lös i magen efter flera veckors förkylning?
Lite mindre arg än när jag påbörjade inlägget.
JAG HATAR FÖRKYLNINGAR, och alla biverkningar som förkylningar ger!
Idag blev jag tvungen att gå hem från skolan, min innevecka med delvis obligatoriska moment, dels jävligt nyttiga och bra moment inför c-uppsatsskrivandet. För att vår lilla ängel drabbats av detta fanstyg!
Johan får/kan/bör inte vara hemma för att arbetsgivaren uttrykt att han gör sig bäst på jobbet (så att säga). Så det enda alternativet är jag.
Förskolan å sin sida skickar hem en unge som har 37,6 (!) i feber och som ropar glatt HEJ MAMMA! när hon kommer in genom dörren. De ansåg också att hon bajsade löst och att hon var allmänt hänging.
Jag kan hålla med om att hon kanske inte är lika pigg som i vanliga fall, men hon är ju inte SJUK. Hon må vara snorig och kanske lite varm men inte så att hon inte orkar med nått. Hon har sagt vid ett flertal gånger på morgonen att hon inte vill vara på dagis (vilket jag också sa till fröknarna i morse), kanske har hennes inställning något med hennes tillstånd att göra?! Hon blir ju alltid hemskickad så fort hon inte är glad och stojjig som i vanliga fall. Får inte hon också vara nere en dag och vara snorig i näsan utan att klassas som sjuk?!
Nu är vi i alla fall hemma, Elvira springer när hon ska från ett rum till ett annat och som sagt hon sa glatt HEJ MAMMA när hon kom in genom dörren. Sjuk? NEJ.
Nåja, med lite hjälp av vänner och familj har jag nu lyckas lösa detta onödiga dilemma. Oskar har möjlighet att vara med henne efter lunch (då jag har seminarium) och Elviras morfar ska ta hand om henne ons och torsdag. Nu idag (em) åker Johan och pappa för att lämna/hämta Elvira och på fredag gör vi samma sak fast vise versa. TACK!
Hon är inte 100% det kan jag hålla med om, men det är ju så fruktansvärt trist när dagis inte finns där när man verkligen behöver dem.
Hon/vi gjorde dock en sak alldeles nyss som verkligen livade upp stämningen lite :) Det ringde på hemtelefonen och som vi alla vet är det ju bara telefonförsäljare eller mormor/morfar/farmor/farfar som ringer på hemtelefonen, så Elvira fick svara. Hon pratade lite med försäljaren å sa något i stil med, jag är hemma idag, och sedan lade hon på :D
Det gjorde i alla fall mig på bättre humör.
Nu sitter hon och bajsar, ja det är löst, men vem skulle inte bli lös i magen efter flera veckors förkylning?
Lite mindre arg än när jag påbörjade inlägget.
Kommentarer
Postat av: Mormor
Vad vore föräldraskapet utan mormor och morfar. Men visst är det trist med ett dagis som "känner efter" lite för mycket.
Postat av: Johannes
Jobbigt.. :/ Alltså är det inte lag på att man måste få vara hemma och vabba om det behövs. Känns på nåt vis som att Johans arbetsgivare inte riktigt har rätt att hålla i han så hårt.
Skönt att ni löst det för denna gången iaf.. men kan hålla med om enl. din beskrivning att det hela känns en aning onödigt!
Postat av: Cecilia
Rackarns dagis! Tur att ni har mormor å morfar som finns för er! Hoppas annars att allt är bra med dej! Ska ni till sthlm så hör av dej=) kram
Trackback
