Så har ännu en arbetsvecka stormat förbi.

Denna vecka har det hänt lite grejer. Jag har fått lite mer arbetsuppgifter, som har genererat i att jag kommer arbeta heltid i september, vilket jag ser som en kul utmaning och hoppas verkligen på att jag ska kunna leverera.

Jag trivs väldigt bra med mitt jobb, jag har trevliga arbetskamrater och jag gillar mina arbetsuppgifter. Men de senaste veckorna har det inte funnits så mycket jag har kunnat göra. Visserligen ska jag planera hösten som kommer. Men det mesta går bara att planera till en viss gräns. Resten får jag ta tag i efter semestern, som "bara" är tre veckor.

Men med mina nya arbetsuppgifter har en del kommit till och jag har denna vecka spenderat min tid på att läsa arbetsrätt, det kanske inte låter så kul, men det är faktiskt rätt intressant. Så dagarna har faktiskt gått rätt fort.
Just idag fick jag lära mig InDesign som är ett program som kansliet arbetar med för att skapa trycksaker, så nu kommer jag använda stor del av min tid till att leka runt i programmet. Det ska bli skoj!

Idag blev jag förresten placerad i ett äventyr...

Jag och min kollega Malin slog våra påsar ihop för lunch och bestämde oss för en take-away sallad på bryggan nere vid vattnet. Rätt mysigt ställe, men det är under ombyggnation så man får helt enket se förbi vissa delar. Vi har hitintills sällan blivit fler vid bryggan så det är ganska skönt att bara få sitta lungt och inte bli störda.

Men det var inte äventyret, men jag kommer till det...

I alla fall, äventyet.

När vi skulle köpa salladen vår (Malin och Jag) så fick jag helt plötsligt en ingivelse att titta på regnjackor på Intersport som låg precis granne med vårt take away lunchställe. Jag gick in, hittade ett reaställ med regnjackor, hittade en mcKillney jacka som var nedsatt halva priset och som dessutom var rätt storlek och rätt färg (gul :)   ).
Jag la undan den och tänkte att jag skulle gå förbi på hemvägen istället för att släpa med den till bryggan. Sagt och gjort.

Väl tillbaka på jobbet flög timmarna fram och helt plötsligt var det tid för hemgång. Jag packade mina grejor, önskade trevlig semester till Malin som kommer spendera sin sista arbetsvecka på annan ort och inte på kansliet och promenrade mot stationen. Pratade lite med Johan och hoppade på tåget som för en gång skull kom passande nog till när jag gick hem från jobbet.

Två stationer bort, i Henriksdal kommer jag på att jag glömt bort regnstället. F*N

Jag kliver av tåget, ringer till en butik i Barkarby (där jag brukar kliva av pendeln) och frågar om de råkar ha kvar samma jacka, jag får ett negativt svar och börjar därmed gå mot bussen tillbaka till Nacka. Det tråkiga i kråksången var att ganska precis efte att jag klivit av "spårvagnen" så blir det broöppning, all trafik mellan söder och nacka skärs av och så även bussarna som kan ta mig tillbaka. Jag börjar gå och det slutar med att jag går hela vägen tillbaka, för några bussar de hinner jag inte se röken av.

Väl i Sickla inhandlar jag mitt regnställ och vänder sedan hemmåt igen, en timme senare. Tilläggas kan, idag var det 26 grader i skuggan. Väl hemma kännde jag mig helt död och fick ganska omedelbart en kall Lapin i handen, det mina vänner, det är välkomnande när man promenerat 30 minuter i mkt varmt väder (och spenderat en timma på kommunala färdmedel som inte är svala på något sätt).

Den ständiga tanken i mitt huvud? "Det är så typiskt mig".